Valsätra – en stadsdel med intressanta gatunamn

I Valsätra finns numera mycket modern bebyggelse, bl a från 1950- och 60-talet. En av dem är Valsätra kyrka. Den gamla Valsätragården flyttades till sin nuvarande plats 1854.

En av Uppsalas södra stadsdelar heter Valsätra och har Gottsunda och Norby som närmsta grannar. Namnet Valsätra härstammar från bondgården Valsätra som fortfarande finns kvar men nu är en del av stadsdelen. Mats Wahlberg som skrivit om Uppsalas gatunamn säger att namnet Valsätra är svårt att tolka, men att efterledet -säter betyder ”utmarksäng”.

År 1827 infördes laga skifte i Sverige vilket var en fortsättning på reformerna storskifte och enskifte. Före dessa förändringar låg många gårdar tillsammans och jorden delades mellan bönderna i små rutor, vilket gjorde det svårt för dem att bruka jorden. Genom laga skiftet flyttades gårdar ut från byn och bonden kom att äga marken runt det egna huset. Detta var vad som hände Valsätra gård. År 1854 flyttades den från Malma by till den plats där den finns i dag.

Från Vårdsätravägen finns resterna av en allé kvar som leder in mot huvudbyggnaden och ladugården. Av den gamla fruktodlingen finns några enstaka träd kvar.
Nära gården ligger nu Valsätrakyrkan som uppfördes av Uppsala baptistförsamling och var färdig 1976. I dag är det en ekumenisk församling som är ansluten till kyrkosamfunden Equmeniakyrkan, Evangeliska Frikyrkan och Svenska Alliansmissionen. Kyrkan är ritad av arkitekten Sten Hummel-Gumælius, som står bakom byggnader som Bror Hjorts hus, Eriksbergskyrkan, Salabackekyrkan samt Upplands och Smålands studentnationer.

Redan under tidigt 1900-tal byggdes ett antal hus i Valsätra men i slutet av 1950-talet och under 1960-talet byggdes området ut på det som tidigare var Malma gårds åker- och ängsmark. År 1961 började man bygga villor och fyra år senare antogs en stadsplan för området som innehöll både flerfamiljshus och småhusområden. Flerfamiljshusen var högre skivhus (långsträckt byggnadskropp med minst fem våningsplan) och lägre lamellhus (en typ av lägre hyreshus, uppfört som en friliggande byggnadslänga) som placerades i skogspartiet.
Flera av skivhusen har gjorts om men lamellhusen har behållit sin karaktär. Utmed Hugo Alfvéns väg ligger många av lamellhusen. Det var full fart på byggandet under 1960-talet och området fortsatte att växa ända in på 1980-talet.

Många kvartersnamn i Valsätra har namn hämtade från verktyg och redskap som förr användes i jord- och skogsbruket. Så är det med Bosskorgen, en korg där man samlade upp agnar och boss (avfall från hö eller halm). Giggen var ett åkdon med två höga hjul och plats för två personer. Drögen var ett slags arbetssläde där man forslade sten och stockar. Stackstången var en stång nedstucken i marken och runt stången lade man en höstack. Flåhackan hackade man upp tuvor och ytjord med.

I Valsätra finns numera mycket modern bebyggelse, bl a från 1950- och 60-talet. En av dem är Valsätra kyrka. Den gamla Valsätragården flyttades till sin nuvarande plats 1854.

Många namn på gator som bebyggdes 1966 är också hämtade från förr: Bessmansvägen – ett bessman är en gammal sorts handvåg. Hankvägen – ett vidjeband på gärdsgårdar kunde hetta hank. Linrepevägen – med en linrepa repar man av blommorna från stjälken. Slagrutevägen – en grenklyka som används när man söker efter vatten- och malmådror i marken. Den anses böja sig nedåt mot sådana.
Hässjevägen – en hässja var en torkställning för hö eller säd. Hovtångsvägen – hovtången är ett gammalt specialverktyg för hovslagaren som vårdar hästens hovar.
Billvägen – bill är en del av plogen som skär av jorden från den oplöjda marken. Kolfatsvägen – ett kolfat användes för transport av träkol. Hövägen, Lievägen, Slädvägen och Spinnrocksvägen från samma tid behöver ingen förklaring.

Bernadottevägen har fått sitt namn efter Folke Bernadottehemmet som var färdigt 1962. Fram till 2008 fungerade det som rehabilitering för barn och ungdomar med rörelsehinder och andra neurologiska funktionshinder. På den tomten invigdes 2010 Vårdboendet Bernadotte – ”lika nära lugnet på landet som stadens puls” skriver kommunen på sin hemsida.
Text: Birgitta Markendahl Foto: Peter Hagström